Styrränta och reporänta

Styrränta är den ränta som idag faktiskt är centralbankernas i särklass viktigaste verktyg för att kunna stimulera en hel nations ekonomi under en rådande lågkonjunktur. Tack vare styrräntan har bankerna också möjlighet att kunna dämpa trycket på den totala ekonomin om det istället skulle bli högkonjunktur. Utöver detta använder man också styrräntan för att hålla ekonomin balanserad och därmed också hålla nere en eventuell inflation.

Själva räntan tar centralbanken ut när den lånar ut pengar till andra banker under kortare perioder. Tack vare detta påverkar styrräntan de olika bankernas betalningsförmågor och genom detta faktum reglerar den också den totala penningmängden som finns i omlopp i hela samhället. Det är också styrräntan som påverkar den ränta som dessa banker sedan tar ut av sina kunder vid utlåning.

Reporäntan är väldigt lik styrräntan då den fungerar på ett liknande sätt med några små skillnader. Den här räntan är den som påverkar hur de olika bankerna kan låna eller placera pengar i landets riksbank. Detta görs genom att man köper upp olika typer av värdepapper. Reporäntan är också den ränta som Sveriges riksbank använder sig av då de lånar ut pengar genom att de köper repor av de mindre bankerna. Efter en viss tid kommer dessa sedan att säljas tillbaka och kallas då istället för en omvänd repa. Dessa innehåller dock ett tillägg och det är just detta som är själva reporäntan.

Innan man började använda sig av den här räntan använde man en annan modell som hette marginalränta och som antogs i december 1985. Den använde man sig av ända fram till maj 1994 då man beslutade sig för att ersätta marginalräntan helt med Riksbankens reporänta. Anledningen till att man tog det beslutet var för att Sverige befann sig i en kraftig finanskris mellan 1990 och fram till och med 1994.

Publicerad 2015-03-05